bieberlovestories

JUSTIN'S PERSPEKTIV

När Noelle hade sprungit ut ur huset stannade jag andfått i trappan och svärde för mej själv. Jag är en jävla idiot! 

NOELLE'S PERSPEKTIV

Mitt ansikte var fortfarande lite vått efter alla tårar och jag snyftade fortfarande till lite då och då. Jag bestämde mej för att gå upp och tvätta av ansiktet. Som tur var inte mamma eller Denver hemma så jag behövde inte oroa mej för att dom skulle höra mej. Precis när jag skulle öppna badrumsdörren plingade det på dörren. Jag stannade till och undrade vem det kunde vara, jag hade ju inte låst dörren så varför skulle mamma eller Denver plinga?

Jag gick försiktigt fram till dörren och tittade i nyckelhålet, det var bara svart. Antagligen höll någon för dörren vilket gjorde mej riktigt misstänksam och lite rädd. Skulle jag verkligen öppna? Det plingade en gång till och jag tog ett djupt andetag och öppnade och där stod han. Justin. Jag andades ut lite fort och kollade hela tiden in i hans ögon. Han såg riktigt ledsen ut. Hans läppar var raka som två streck och hans ögon saknade den där speciella glimten. Han kollade in i mina ögon och sedan ner i golvet och upp igen. Jag kände verkligen för att stänga dörren rakt i hans ansikte men hans blick fick mej att bara vilja gråta igen.

-Kan jag få komma in? Frågade han kort och mjukt.
Jag svarade inte utan kollade bara ner i golvet och öppnade dörren så han kunde gå in. Jag såg att han log för sej själv när jag släppte in honom men blev genast seriös igen. Vi kollade på varandra i några sekunder och sedan gick jag snabbt till mitt rum och satte sej mej i sängen. Justin hängde efter och stängde dörren efter sej och ställde sej framför mej. Det blev alldeles tyst och jag var nära på att börja gråta igen men jag bet ihop.

-Förlåt Noelle. Men det är verkligen inte so.. Började Justin men jag avbröt honom med en sur ton.
-Hur är det då? Tror du inte att jag fattar att du gillar henne? Du vågade inte ens säga något om att ni träffades och smsade i smyg. Varför?
-Men snälla.. Sa han med en ledsen min men jag avbröt honom igen.
-Var du rädd att jag skulle bli sur kanske? Men vet du, jag skulle inte ens blivit sur för du får umgås med vilka du vill! Du kunde bara ha förklarat för mej att det är Cloe du vill ha och inte mej. Då hade det här aldrig hänt.. Sa jag och kände hur en tår sakta rann nerför min kind.

Justin svarade inte utan kollade bara på mej medans ännu fler tårar rann ner för mina kinder. Han tog några steg fram till mej och kollade hela tiden in i mina ögon. Han böjde sej ner på knä och tog mina händer i sina och fast jag inte ville gjorde jag inget motstånd. Han flyttade sitt ansikte lite närmre mitt och jag kunde inte slita bort mina ögon från hans. Det var omöjligt.

-Fattar du inte? Det är dej jag vill ha, inte Cloe eller någon annan tjej. Bara dej.. Sa han med hes röst och jag kände hur det ryste till i hela kroppen.

Tårarna fortsatte rinna och jag kunde inte motstå från att le lite. Hans ord värmer verkligen på något sätt och jag vill inte tro honom men ändå känns det så äkta det han säger.

-Kan jag få berätta nu? Hur det egentligen gick till? Frågade han sedan med en allvarlig blick och jag nickade sakta. Han smekte varsamt mina händer och tog ett djupt andetag.

--------------------------------------------------

Sry guys, hinner faktiskt inte mer! Jag ska göra lite grejer nu men kände för att skriva ett snabbt inlägg till er innan! Skriver direkt när jag kommer hem vilket blir typ ikväll? :) PUSS OCH KRAM BELIEBERS! <3