LOVE OF MY LIFE - chapter 55
-Du är mitt allt. Sa jag och la sedan min panna mot hennes. Hon andades mjukt mot mitt ansikte och lekte med ena handen i mitt hår. Jag slöt ögonen och somnade långsamt till hennes mjuka rörelser. Hon är min igen.
NOELLE'S PERSPEKTIV
Jag kände hur något lös i mitt ansikte och jag öppnade sakta upp mina ögon och möttes av den ljusa solen som sken in genom fönstret. Jag gäspade och gnuggade mej i ögonen och vände mej sedan om mot Justin. Han sov sött med öppen mun och ryckte till lite då och då i ansiktet. Jag log för mej själv och kände hur han fortfarande hade sin arm om mej. Det var hur varmt som helst så jag drog försiktigt bort hans svettiga arm och drog av mej täcket för att få in lite luft.
Jag tog upp min mobil som låg på golvet bredvid sängen och kollade på klockan. Den var redan 4 på dagen, gud vad länge vi hade sovit fast ändå inte. Vi hade ju faktiskt lagt oss på morgonen. Jag kollade ner mot golvet där killarna låg och sov huller om buller. Dom snarkade högljutt och Chaz hade tagit allt täcke för sej själv medans Ryan och Chaz fick dela. Jag skrattade för mej själv och kände hur pigg jag redan hade blivit. Jag smög mej upp från sängen och hoppades verkligen inte att någon av killarna skulle vakna eftersom jag bara hade underkläder på mej. Jag skyndade mej på med kläderna och när jag hade fått på mej med mina mysbyxor hoppade jag till av ett ljud. Jag täckte snabbt min överkropp eftersom jag bara hade BH på mej och kollade bak. Där satt Justin alldeles nyvaken i sängen och fnissade för sej själv.
-Det är bara jag. Sa han och blinkade med ena ögat.
-Haha jo, jag ser det. Sa jag och drog sedan bort armarna från min BH och satte på mej mitt linne.
-Hungrig? Sa Justin efter att jag hade fått på mej kläderna.
-Mjo..
-Vi ringer efter pizza då.
-Låter bra.
Justin gick up ur sängen och satte på sej sina kläder. Jag kunde inte låta bli att titta på hans oerhört snygga kropp och le för mej själv. Justin flinade mot mej och sedan tog han upp mobilen och började ringa. Jag gick så länge till toaletten och kissade och tvättade ansiktet. När jag kom ut igen hade även killarna vaknat och tagit på sej kläder. Några minuter senare fick vi pizzan och då gick vi in till köket och började käka.
Jag kollade på Chaz som hade munnen full med mat och hade lust att gapskratta rakt ut men det hade nog inte sett så fint ut med tanke på hur mycket pizza jag själv hade i munnen.
-Chaz.. HAHA ge dej! Sa jag när Chaz öppnade munnen för att äckla mej. Rätt som det var fick Chaz en klapp över huvudet av Justin och jag kunde inte hålla mej för att skratta rakt ut.
-Jag hatar dej. Sa Chaz surt till Justin och fortsatte sedan äta. Justin skakade på huvudet och började också äta. När vi alla var klara var vi fortfarande hur trötta som helst och bestämde oss för att kolla på TV eftersom det regnade ute. Vi satte oss i soffan och jag kurade mej ihop bredvid Justin. Han la armen om mej men efter ett tag började hans mobil ringa. Han suckade och gick iväg.
JUSTIN'S PERSPEKTIV
Jag gick ut till köket och svarade. Jag hörde mammas röst i mobilen och jag satte mej ner på en stol.
-Justin, jag har ringt dej hur många gånger som helst. Varför har du inte svarat? Jag har vart jätte orolig för dej men ja, Kenny har ju berättat allt för oss. Men jag förstår ändå inte hur du kunde göra såhär utan att berätta något till mej. Det här är helt sjukt!
-Jag vet mamma. Förlåt men jag kunde inte lämna henne bara sådär.
-Jag förstår, så hur är det med henne nu då? Är hon kvar på rehabet eller vart är hon?
-Hon är.. här.
-VA? Men.. hur kunde hon komma ut därifrån?
-Mamma snälla, vi pratar mer om det här när du kommer hem. Förresten när kommer du hem?
-Jag kommer hem imorn. Du ska bara veta hur galna dina fans blev efter att du bara struntade i alla konserter du hade kvar. Men nu glömmer vi det här men jag är fortfarande väldigt besviken på dej.
-Jag ska gottgöra mina fans, jag lovar. Och.. du mamma. Noelle måste stanna här ett tag, jag berättar mer imorn. Jag älskar dej!
-Ok. Jag älskar dej med Justin!
Jag la på och gick ut till TV-rummet igen där de alla satt. Jag satte mej bredvid Noelle igen och la armen om henne. Hon lutade sitt huvud mot min axel och jag kunde inte låta bli att kyssa henne på huvudet. Hon fnissade och jag hörde hur Chaz suckade, och de andra killarna vred osäkert på sej. Vi båda började skratta och kysste varandra på munnen för att reta dom.
-Slutaaaa! Sa Chaz ängsligt.
-Ey Chaz ta det lugnt, det här är inget jämfört med vad vi brukar göra när ni inte är här. Sa jag och räckte ut tungan mot Chaz.
-Ähh fyfan. Nu får jag en massa äckliga tankar i mitt huvud. Sa Chaz och kollade snabbt bort mot TV:N igen.
Jag och Noelle började skratta igen och sedan kollade vi på TV:N igen. När klockan var ungefär 8 på kvällen bestämde sej killarna för att gå.
-Pappa kommer döda mej. Sa Chaz när han stod vid dörren.
-Samma här. Sa Christian och Ryan nickade.
-Jag ringer er imorn. Sa jag och sedan gick dom ut.
Jag vände mej om not Noelle som stod lutad mot väggen. Hon såg lite orolig ut och jag gick fram till henne, riktigt nära gick jag fram.
-Vad är det? Sa hon och fnissade.
-Vad det är med mej? Jag vill bara kyssa min underbart vackra tjej, men även veta vad hon tänker på.
Jag flyttade mej närmre henne och nu var hennes bröstkorg mot min. Jag kollade in i hennes vackra ögon och hon log sådär sött.
-Det är inget speciellt Justin. Snälla, bara kyss mej nu. Sa hon sedan och jag svarade inte utan kysste henne snabbt på munnen. Jag hade mina händer mot väggen och hon stod mellan mina armar. Hon flyttade upp sina armar mot min rygg och kysste tillbaka. Hårt. Våra tungor lekte även med varandra då och då, men det blev mest bara heta kyssar. Jag kände hur hennes händer lekte runt i mitt hår och kyssarna avslutades sakta, bit för bit. Vi slutade kyssas helt och drog borta våra läppar från varandra och hon andades tungt mot mitt ansikte.
Jag andades tungt tillbaka och hon la sina armar om mej igen och kramade om mej.
Jag kysste henne mjukt på huvudet och sedan släppte vi taget om varandra. Vi sa inget allt utan gick bara och satte oss i soffan och började kolla på TV. Det fanns ju inte så mycket annat att göra vid den här tiden och vi var ju inte speciellt trötta eftersom vi hade sovit hela dagen. Det slutade med att vi somnade vid 3 på natten, tätt emot varandra. Innan vi hade somnat hade jag sjungt lite tyst för henne och berättat hur mycket hon betyder för mej. Jag kunde känna hur hennes hjärta bara dunkade fortare för varenda gång jag sa något fint till henne. Jag avlsutade med att hon är den finaste tjejen som finns i hela världen, och att hon ska komma ihåg det vad som än händer, för mej kommer hon alltid vara den finaste tjejen i hela världen. Och det spelar ingen roll hur många tjejer jag ser eller träffar, så kommer hon alltid vara den finaste. Alltid.
--------------------------------------------------------
:) Aw!
Dålig updatering, jo tack jag vet. Vet inte vad jag ska skriva, eller hur jag ska fortsätta på det här. Ingen aning alls men jag hittar nog på något.
KOMMENTERA!
Jag kände hur något lös i mitt ansikte och jag öppnade sakta upp mina ögon och möttes av den ljusa solen som sken in genom fönstret. Jag gäspade och gnuggade mej i ögonen och vände mej sedan om mot Justin. Han sov sött med öppen mun och ryckte till lite då och då i ansiktet. Jag log för mej själv och kände hur han fortfarande hade sin arm om mej. Det var hur varmt som helst så jag drog försiktigt bort hans svettiga arm och drog av mej täcket för att få in lite luft.
Jag tog upp min mobil som låg på golvet bredvid sängen och kollade på klockan. Den var redan 4 på dagen, gud vad länge vi hade sovit fast ändå inte. Vi hade ju faktiskt lagt oss på morgonen. Jag kollade ner mot golvet där killarna låg och sov huller om buller. Dom snarkade högljutt och Chaz hade tagit allt täcke för sej själv medans Ryan och Chaz fick dela. Jag skrattade för mej själv och kände hur pigg jag redan hade blivit. Jag smög mej upp från sängen och hoppades verkligen inte att någon av killarna skulle vakna eftersom jag bara hade underkläder på mej. Jag skyndade mej på med kläderna och när jag hade fått på mej med mina mysbyxor hoppade jag till av ett ljud. Jag täckte snabbt min överkropp eftersom jag bara hade BH på mej och kollade bak. Där satt Justin alldeles nyvaken i sängen och fnissade för sej själv.
-Det är bara jag. Sa han och blinkade med ena ögat.
-Haha jo, jag ser det. Sa jag och drog sedan bort armarna från min BH och satte på mej mitt linne.
-Hungrig? Sa Justin efter att jag hade fått på mej kläderna.
-Mjo..
-Vi ringer efter pizza då.
-Låter bra.
Justin gick up ur sängen och satte på sej sina kläder. Jag kunde inte låta bli att titta på hans oerhört snygga kropp och le för mej själv. Justin flinade mot mej och sedan tog han upp mobilen och började ringa. Jag gick så länge till toaletten och kissade och tvättade ansiktet. När jag kom ut igen hade även killarna vaknat och tagit på sej kläder. Några minuter senare fick vi pizzan och då gick vi in till köket och började käka.
Jag kollade på Chaz som hade munnen full med mat och hade lust att gapskratta rakt ut men det hade nog inte sett så fint ut med tanke på hur mycket pizza jag själv hade i munnen.
-Chaz.. HAHA ge dej! Sa jag när Chaz öppnade munnen för att äckla mej. Rätt som det var fick Chaz en klapp över huvudet av Justin och jag kunde inte hålla mej för att skratta rakt ut.
-Jag hatar dej. Sa Chaz surt till Justin och fortsatte sedan äta. Justin skakade på huvudet och började också äta. När vi alla var klara var vi fortfarande hur trötta som helst och bestämde oss för att kolla på TV eftersom det regnade ute. Vi satte oss i soffan och jag kurade mej ihop bredvid Justin. Han la armen om mej men efter ett tag började hans mobil ringa. Han suckade och gick iväg.
JUSTIN'S PERSPEKTIV
Jag gick ut till köket och svarade. Jag hörde mammas röst i mobilen och jag satte mej ner på en stol.
-Justin, jag har ringt dej hur många gånger som helst. Varför har du inte svarat? Jag har vart jätte orolig för dej men ja, Kenny har ju berättat allt för oss. Men jag förstår ändå inte hur du kunde göra såhär utan att berätta något till mej. Det här är helt sjukt!
-Jag vet mamma. Förlåt men jag kunde inte lämna henne bara sådär.
-Jag förstår, så hur är det med henne nu då? Är hon kvar på rehabet eller vart är hon?
-Hon är.. här.
-VA? Men.. hur kunde hon komma ut därifrån?
-Mamma snälla, vi pratar mer om det här när du kommer hem. Förresten när kommer du hem?
-Jag kommer hem imorn. Du ska bara veta hur galna dina fans blev efter att du bara struntade i alla konserter du hade kvar. Men nu glömmer vi det här men jag är fortfarande väldigt besviken på dej.
-Jag ska gottgöra mina fans, jag lovar. Och.. du mamma. Noelle måste stanna här ett tag, jag berättar mer imorn. Jag älskar dej!
-Ok. Jag älskar dej med Justin!
Jag la på och gick ut till TV-rummet igen där de alla satt. Jag satte mej bredvid Noelle igen och la armen om henne. Hon lutade sitt huvud mot min axel och jag kunde inte låta bli att kyssa henne på huvudet. Hon fnissade och jag hörde hur Chaz suckade, och de andra killarna vred osäkert på sej. Vi båda började skratta och kysste varandra på munnen för att reta dom.
-Slutaaaa! Sa Chaz ängsligt.
-Ey Chaz ta det lugnt, det här är inget jämfört med vad vi brukar göra när ni inte är här. Sa jag och räckte ut tungan mot Chaz.
-Ähh fyfan. Nu får jag en massa äckliga tankar i mitt huvud. Sa Chaz och kollade snabbt bort mot TV:N igen.
Jag och Noelle började skratta igen och sedan kollade vi på TV:N igen. När klockan var ungefär 8 på kvällen bestämde sej killarna för att gå.
-Pappa kommer döda mej. Sa Chaz när han stod vid dörren.
-Samma här. Sa Christian och Ryan nickade.
-Jag ringer er imorn. Sa jag och sedan gick dom ut.
Jag vände mej om not Noelle som stod lutad mot väggen. Hon såg lite orolig ut och jag gick fram till henne, riktigt nära gick jag fram.
-Vad är det? Sa hon och fnissade.
-Vad det är med mej? Jag vill bara kyssa min underbart vackra tjej, men även veta vad hon tänker på.
Jag flyttade mej närmre henne och nu var hennes bröstkorg mot min. Jag kollade in i hennes vackra ögon och hon log sådär sött.
-Det är inget speciellt Justin. Snälla, bara kyss mej nu. Sa hon sedan och jag svarade inte utan kysste henne snabbt på munnen. Jag hade mina händer mot väggen och hon stod mellan mina armar. Hon flyttade upp sina armar mot min rygg och kysste tillbaka. Hårt. Våra tungor lekte även med varandra då och då, men det blev mest bara heta kyssar. Jag kände hur hennes händer lekte runt i mitt hår och kyssarna avslutades sakta, bit för bit. Vi slutade kyssas helt och drog borta våra läppar från varandra och hon andades tungt mot mitt ansikte.
Jag andades tungt tillbaka och hon la sina armar om mej igen och kramade om mej.
Jag kysste henne mjukt på huvudet och sedan släppte vi taget om varandra. Vi sa inget allt utan gick bara och satte oss i soffan och började kolla på TV. Det fanns ju inte så mycket annat att göra vid den här tiden och vi var ju inte speciellt trötta eftersom vi hade sovit hela dagen. Det slutade med att vi somnade vid 3 på natten, tätt emot varandra. Innan vi hade somnat hade jag sjungt lite tyst för henne och berättat hur mycket hon betyder för mej. Jag kunde känna hur hennes hjärta bara dunkade fortare för varenda gång jag sa något fint till henne. Jag avlsutade med att hon är den finaste tjejen som finns i hela världen, och att hon ska komma ihåg det vad som än händer, för mej kommer hon alltid vara den finaste tjejen i hela världen. Och det spelar ingen roll hur många tjejer jag ser eller träffar, så kommer hon alltid vara den finaste. Alltid.
--------------------------------------------------------
:) Aw!
Dålig updatering, jo tack jag vet. Vet inte vad jag ska skriva, eller hur jag ska fortsätta på det här. Ingen aning alls men jag hittar nog på något.
KOMMENTERA!
LOVE OF MY LIFE - chapter 54
-Tack så mycket. Sa jag och log. Hon log tillbaka och sedan gick vi tillbaka in till bilen. Jag startade och vi körde iväg igen......
NOELLE'S PERSPEKTIV
Jag kollade på Justin medans han fokuserade sej på vägen medans han körde. Jag log för mej själv och hade lust att bara springa runt några varv. Så glad var jag över att se Justin igen, och att få vara hans igen. Jag märkte hur Justin vände sej om mot mej och vi båda började skratta lite. Sedan blev det alldeles tyst och jag visste inte riktigt vad jag skulle säga eller göra.
-Förlåt.. För att jag var så hård mot dej. Jag överdrev nog lite men liksom jag blev bara så sårad. Sa Justin plötsligt med en låg röst.
-Nej Justin. Det är jag som ska säga förlåt. Du gjorde inget fel, inte alls. Men jag vill bara att du ska veta att jag verkligen ångrade mej efter vad jag gjorde. Jag lovar. Sa jag och mötte Justins blick för några sekunder innan han var tvungen att kolla på vägen igen.
-Men nej.. Jag borde ha förlåtit dej tidigare. Och jag vet att du ångrar dej. Jag tror dej. Sa han sedan och jag kunde se att han log för sej själv. Jag började också le och visste inte riktigt vad jag skulle svara, så jag satt alldeles tyst.
-Men.. Jasmine då? Jag trodde ni var.. ihop. Sa jag efter en stund.
-Asså ne, det var vi aldrig men vi kysstes faktiskt typ precis innan jag åkte hit till Atlanta. Jag trodde jag gillade henne och att det var henne jag ville ha, men efter kyssen så fattade jag att det inte var så. Det var du som jag ville ha.. Det är dej jag vill ha. Ingen annan.
Jag log stort. Jag kände det verkligen i mungiporna.
-Jag vill inte ha någon annan än dej heller. Inte Cody, inte någon. Bara dej. Sa jag och Justin vände sej om mot mej och kollade in i mina ögon. Han log sitt gulliga leénde och hans ögon var sådär underbart vackra, som alltid.
-Jag älskar dej. Mest utav allt.
-Jag älskar dej med. Du är den enda för mej.
Justin sträckte ut sin ena hand mot mej och smekte mej på armen, och flyttade sej närmre mej. Han stannade bilen och skrattade lågt. Jag skrattade tillbaka och kände hans varma andedräkt mot mitt ansikte när han var riktigt nära. Jag slöt ögonen och drog min ena hand genom hans hår medans hans läppar mötte mina. Gud vad jag hade saknat det här.
Kyssarna fortsatte och det blev bara intensivare för varje kyss. Jag hade nu båda mina händer i hans hår och hans fingrar lekte över min hals och haka. Jag kände hur han plötsligt lyfte mej lite och jag fattade vinkeln. Jag satte mej försiktigt i hans knä men avslutade inte kyssen. Han höll sina händer om mina höfter och rörde dom hela tiden uppåt. Jag skrattade mot hans läppar och kysste honom sedan igen. Våra tungor möttes och hans händer var över hela min kropp. Jag kände hur jag hade börjat svettas lite och det hade Justin också börjat göra. Vi fortsatte kyssas men avbröts plötsligt av att någon hostade till i bak. Vi slutade genast kyssas och kollade bakåt. Där satt Chaz med en äcklad min.
-Asså ni är verkligen jätte söta och så.. Men det där var bara.. euuuuwwww! Och jag försöker faktiskt sova, men det går inte för man hör ert jäkla SMACK SMACK hela tiden. Så skulle ni kunna vara lite tystare eller kanske lägga av.. helt och hållet?
Jag satt fortfarande kvar i Justins knä och vi kollade på varendra med en besviken min men började sedan gapskratta. Vi båda ville helt klart fortsätta men nu var det riktigt pinsamt. Jag gav Justin en sista kyss och hörde hur Chaz gjorde en kväljning i bakgrunden. Jag skrattade igen och klev sedan av Justins knä och klättrade till mitt säte. Justin blinkade med ena ögat och startade sedan bilen igen.
-Tack! Sa Chaz divigt och lutade sej sedan bakåt för att sova igen. Klockan var redan 8 på morgonen och vi hade inte sovit något än. Jag var verkligen hur trött som helst och lutade mej också bakåt, och slöt mina ögon i några sekunder och somnade.
JUSTIN'S PERSPEKTIV
Jag märkte hur Noelle hade somnat och jag log lite för mej själv. Hon såg så söt ut medans killarna såg hur efterblivna ut som helst i baksätet. Jag var själv hur trött som helst men var tvungen att hålla mej vaken. Efter ungefär en timme var vi framme i Atlanta och jag märkte hur Noelle och killarna började vakna upp igen.
-Vi är snart framme. Sa jag och gäspade.
-Fan va skönt. Sa Ryan och gäspade också.
-Hej sötnos. Sa jag sedan och kollade åt Noelles håll.
-Hehhehe hej.. Sa hon och fnissade lite.
Jag fortsatte köra och nu var vi inne i vårat område. Jag såg hur Noelle började se lite nervös och orolig ut.
-Vad är det Noelle?
-Alltså.. Jag vet inte vad jag ska göra. Om jag går hem så kommer ju mamma skicka tillbaka mej till rehabet, eller så kommer dom komma dit och hämta mej. På något sätt så kommer dom få tillbaka mej om jag går hem.
-Jag vet och fan.. Men du ska stanna hos mej iallafall. Det är helt klart. Ingen är hemma just nu, det kommer bara vara du och jag. Mamma och dom kommer väl hem imorn eller senare. Efter det vet jag inte hur vi ska göra. Mamma kommer ju få reda på det och .. det kommer bara bli problem. Men tänk inte på det. Nu åker vi hem till mej, där kan du känna dej säker. Sa jag och gav Noelle ett leende så att hon skulle lugna ner sej. Hon log tillbaka och nickade.
-Tack Justin.
-Inga problem.
Vi körde vidare mot mitt hus med killarna med oss. Dom ville inte åka hem för dom ville inte ha en massa skäll av deras föräldrar just nu. Jag parkerade bilen i garaget och sedan låste jag upp dörren och släppte in Noelle och killarna. Det första vi gjorde var att äta, det fanns mat i frysen som vi värmde. När vi var klara och mätta gick vi genast upp till mitt sovrum. Killarna hämtade madrasser som dom kunde sova på och la dom på golvet. Jag släckte lampan medans vi alla tog av oss våra kläder. Sedan la jag och Noelle oss i sängen tätt mot varandra. Efter bara några minuter hörde jag hur killarna hade börjat snarka, då la jag armen om Noelle och vände henne mot mej för att kyssa henne på munnen.
-Du är mitt allt. Sa jag och la sedan min panna mot hennes. Hon andades mjukt mot mitt ansikte och lekte med ena handen i mitt hår. Jag slöt ögonen och somnade långsamt till hennes mjuka rörelser. Hon är min igen.
------------------------------------------------
Aww reunited .. typ :)
Argghhhh.. Dålig updatering jag vet! Sorry :( Men nu kom det där suget efter att skriva tillbaka igen haha :) Hoppas det fortsätter så!
KOMMENTERA! :D
Jag kollade på Justin medans han fokuserade sej på vägen medans han körde. Jag log för mej själv och hade lust att bara springa runt några varv. Så glad var jag över att se Justin igen, och att få vara hans igen. Jag märkte hur Justin vände sej om mot mej och vi båda började skratta lite. Sedan blev det alldeles tyst och jag visste inte riktigt vad jag skulle säga eller göra.
-Förlåt.. För att jag var så hård mot dej. Jag överdrev nog lite men liksom jag blev bara så sårad. Sa Justin plötsligt med en låg röst.
-Nej Justin. Det är jag som ska säga förlåt. Du gjorde inget fel, inte alls. Men jag vill bara att du ska veta att jag verkligen ångrade mej efter vad jag gjorde. Jag lovar. Sa jag och mötte Justins blick för några sekunder innan han var tvungen att kolla på vägen igen.
-Men nej.. Jag borde ha förlåtit dej tidigare. Och jag vet att du ångrar dej. Jag tror dej. Sa han sedan och jag kunde se att han log för sej själv. Jag började också le och visste inte riktigt vad jag skulle svara, så jag satt alldeles tyst.
-Men.. Jasmine då? Jag trodde ni var.. ihop. Sa jag efter en stund.
-Asså ne, det var vi aldrig men vi kysstes faktiskt typ precis innan jag åkte hit till Atlanta. Jag trodde jag gillade henne och att det var henne jag ville ha, men efter kyssen så fattade jag att det inte var så. Det var du som jag ville ha.. Det är dej jag vill ha. Ingen annan.
Jag log stort. Jag kände det verkligen i mungiporna.
-Jag vill inte ha någon annan än dej heller. Inte Cody, inte någon. Bara dej. Sa jag och Justin vände sej om mot mej och kollade in i mina ögon. Han log sitt gulliga leénde och hans ögon var sådär underbart vackra, som alltid.
-Jag älskar dej. Mest utav allt.
-Jag älskar dej med. Du är den enda för mej.
Justin sträckte ut sin ena hand mot mej och smekte mej på armen, och flyttade sej närmre mej. Han stannade bilen och skrattade lågt. Jag skrattade tillbaka och kände hans varma andedräkt mot mitt ansikte när han var riktigt nära. Jag slöt ögonen och drog min ena hand genom hans hår medans hans läppar mötte mina. Gud vad jag hade saknat det här.
Kyssarna fortsatte och det blev bara intensivare för varje kyss. Jag hade nu båda mina händer i hans hår och hans fingrar lekte över min hals och haka. Jag kände hur han plötsligt lyfte mej lite och jag fattade vinkeln. Jag satte mej försiktigt i hans knä men avslutade inte kyssen. Han höll sina händer om mina höfter och rörde dom hela tiden uppåt. Jag skrattade mot hans läppar och kysste honom sedan igen. Våra tungor möttes och hans händer var över hela min kropp. Jag kände hur jag hade börjat svettas lite och det hade Justin också börjat göra. Vi fortsatte kyssas men avbröts plötsligt av att någon hostade till i bak. Vi slutade genast kyssas och kollade bakåt. Där satt Chaz med en äcklad min.
-Asså ni är verkligen jätte söta och så.. Men det där var bara.. euuuuwwww! Och jag försöker faktiskt sova, men det går inte för man hör ert jäkla SMACK SMACK hela tiden. Så skulle ni kunna vara lite tystare eller kanske lägga av.. helt och hållet?
Jag satt fortfarande kvar i Justins knä och vi kollade på varendra med en besviken min men började sedan gapskratta. Vi båda ville helt klart fortsätta men nu var det riktigt pinsamt. Jag gav Justin en sista kyss och hörde hur Chaz gjorde en kväljning i bakgrunden. Jag skrattade igen och klev sedan av Justins knä och klättrade till mitt säte. Justin blinkade med ena ögat och startade sedan bilen igen.
-Tack! Sa Chaz divigt och lutade sej sedan bakåt för att sova igen. Klockan var redan 8 på morgonen och vi hade inte sovit något än. Jag var verkligen hur trött som helst och lutade mej också bakåt, och slöt mina ögon i några sekunder och somnade.
JUSTIN'S PERSPEKTIV
Jag märkte hur Noelle hade somnat och jag log lite för mej själv. Hon såg så söt ut medans killarna såg hur efterblivna ut som helst i baksätet. Jag var själv hur trött som helst men var tvungen att hålla mej vaken. Efter ungefär en timme var vi framme i Atlanta och jag märkte hur Noelle och killarna började vakna upp igen.
-Vi är snart framme. Sa jag och gäspade.
-Fan va skönt. Sa Ryan och gäspade också.
-Hej sötnos. Sa jag sedan och kollade åt Noelles håll.
-Hehhehe hej.. Sa hon och fnissade lite.
Jag fortsatte köra och nu var vi inne i vårat område. Jag såg hur Noelle började se lite nervös och orolig ut.
-Vad är det Noelle?
-Alltså.. Jag vet inte vad jag ska göra. Om jag går hem så kommer ju mamma skicka tillbaka mej till rehabet, eller så kommer dom komma dit och hämta mej. På något sätt så kommer dom få tillbaka mej om jag går hem.
-Jag vet och fan.. Men du ska stanna hos mej iallafall. Det är helt klart. Ingen är hemma just nu, det kommer bara vara du och jag. Mamma och dom kommer väl hem imorn eller senare. Efter det vet jag inte hur vi ska göra. Mamma kommer ju få reda på det och .. det kommer bara bli problem. Men tänk inte på det. Nu åker vi hem till mej, där kan du känna dej säker. Sa jag och gav Noelle ett leende så att hon skulle lugna ner sej. Hon log tillbaka och nickade.
-Tack Justin.
-Inga problem.
Vi körde vidare mot mitt hus med killarna med oss. Dom ville inte åka hem för dom ville inte ha en massa skäll av deras föräldrar just nu. Jag parkerade bilen i garaget och sedan låste jag upp dörren och släppte in Noelle och killarna. Det första vi gjorde var att äta, det fanns mat i frysen som vi värmde. När vi var klara och mätta gick vi genast upp till mitt sovrum. Killarna hämtade madrasser som dom kunde sova på och la dom på golvet. Jag släckte lampan medans vi alla tog av oss våra kläder. Sedan la jag och Noelle oss i sängen tätt mot varandra. Efter bara några minuter hörde jag hur killarna hade börjat snarka, då la jag armen om Noelle och vände henne mot mej för att kyssa henne på munnen.
-Du är mitt allt. Sa jag och la sedan min panna mot hennes. Hon andades mjukt mot mitt ansikte och lekte med ena handen i mitt hår. Jag slöt ögonen och somnade långsamt till hennes mjuka rörelser. Hon är min igen.
------------------------------------------------
Aww reunited .. typ :)
Argghhhh.. Dålig updatering jag vet! Sorry :( Men nu kom det där suget efter att skriva tillbaka igen haha :) Hoppas det fortsätter så!
KOMMENTERA! :D
LOVE OF MY LIFE - chapter 53
-Justin! Sa jag och satte händerna mot den kalla rutan och såg hur han gjorde detsamma....
NOELLE'S PERSPEKTIV
Våra händer låg mot varandra och fast rutan var ivägen kunde jag nästan känna hans hud på något sätt.
-Noelle. Jag är här. Vi ska få ut dej härifrån. Sa Justin tyst mot rutan och jag visste inte vad jag skulle säga eller göra. Allt jag kunde göra var att kolla in i Justins ögon som nästan såg ut att lysa i mörkret.
-Få ut mej? Var det enda jag kunde få fram.
-Ja. Eller.. Vadå vill du inte det? Sa Justin oroligt.
-Jo.. ehm jo det är ju klart men.. Det går inte. Justin, du förstår inte. Jag ska vara här ett tag och sen ska jag .. flytta och..
-Jag vet, Noelle. Jag vet allt det dära men jag ska inte låta det hända. Jag ska inte låta dej försvinna nånstans, du ska stanna här med mej.
Jag såg hur Justin log ett sorgset leende och jag drog sakta bort mina händer från rutan. Vad skulle jag göra? Jag kunde knappt fatta att Justin var här och.. Hur skulle jag komma ut? Hur skulle dom få ut mej? Och vad kommer hända efteråt? Det går ju inte bara att smita sådär utan att dom får reda på det här på rehabet. Och jag kunde inte fatta att Justin hade förlåtit mej, att han ville ha mej igen, att han ville ha mej med honom.
-Hallå.. Noelle? Vad är det? Vill du inte göra det här eller vadå? Jag trodde, ehm ja.. Sa Justin sorgset och jag kunde se hur sårad han var. Han drog också bort sina händer från rutan och jag såg hur Chaz, Ryan och Chris plötsligt hade samlat sej bakom Justin och skulle precis säga något men Justin tystnade dom.
-Jo jag vill Justin. Men.. Det funkar inte. Dom kommer komma på oss och hur ska ni få ut mej härifrån? Jag är helt fast. Sa jag och hur Justin sken upp för några sekunder och såg ut att fundera.
-Försök öppna fönstret, men väldigt tyst så att ingen hör dej. Sa Justin och nickade mot fönstret. Jag gjorde som han sa och försökte öppna upp fönstret men det gick inte mer än bara några centimeter, sen tog det stopp. Det var ett sånt där skyddat fönster så att man inte kunde öppna det helt. Jag svärde för mej själv och såg Justin göra detsamma.
-Det funkar inte. Sa jag och försökte ända rycka i fönsterhandtaget. Det öppnade sej några ynka centimeter till och sedan gav jag upp helt.
-Fan! Sa Justin frustrerat. -Jag går ingenstans tills du är här ute med mej. Sa han sedan och gick närmre rutan och jag kunde se hans vackra ögon.
-Jag vet men.. Vad ska vi göra? Sa jag och lutade mej mot fönstret och hade lust att börja gråta. Att bara ett litet jäkla fönster ska skilja mej och Justin åt just nu!
Justin gick runt och runt och killarna tittade nervöst på honom.
-Jag måste hitta på något sätt att få ut dej. Vänta här. Sa Justin och försvann för någon minut. Jag kollade på killarna och dom log till mej. Jag log sorgset tillbaka och satte mej på fönsterkanten för att kolla ut efter Justin. Plötsligt kom han tillbaka med något i handen. Jag kollade chockat på honom och undrade vad han skulle göra.
-Noelle, flytta dej från fönstret nu, stå absolut inte nära. okej? Det här kan bli farligt. Sa Justin och jag gjorde som han sa. Mitt hjärta bankade snabbt medans jag backade bakåt från fönstret och ställde mej mot väggen.
-Oroa dej inte. Du är fri vilken sekund som helst. Sa Justin och sedan såg jag hur han tog sats och slog med en stor skottspade på fönstret. Det blev världens smäll och glasbitarna flög överallt. Jag skrek till och skyddade mitt ansikte för säkerhetskull. Glasbitarna hade äntligen fallit på golvet och jag hörde hur Justin svärde för sej själv. Jag flyttade bort mina händer från mitt ansikte och kollade mot fönstret.
Där stod Justin med killarna runt om sej och kollade på hans hand som blödde läskigt mycket. När han fick syn på mej igen gick han fram till fönstret och sträckte ut sin hand.
-Skynda dej innan några kommer! NU! Sa Justin stressat och jag sprang fram till fönstret och tog tag i hans hand. Sedan klättrade jag försiktigt ner från fönstret som låg typ en meter ovanför marken. Jag hoppade ner och tog sedan Justins hand i min igen. Vi hörde hur någon öppnade dörren till mitt rum och vi alla kollade förskräckt på varandra.
-Men.. VAD HAR HÄNT? Skrek en kvinna och gick fram till fönstret. Vi skyndade oss bort från fönstret och började springa mot Justins bil. Justin öppnade bildörren åt mej och jag hoppade in medans killarna hoppade in i bak. Justin satte sej snabbt vid ratten och gasade på, och körde sedan snabbt därifrån. Jag vände mej om och kollade på Justin som andades andfått och sedan ner mot hans blodiga hand. Blodet hade börjat rinna nerför hans arm och jag klarade inte se det. Jag rös till och vände mej om och kollade ut genom fönstret.
I bak kunde jag hör hur Chaz, Ryan och Chris snackade för sej själva.
-Wow, jag kan inte fatta att Justin gjorde det där.
-Inte jag heller. Hur går det med handen Justin? Frågade Ryan och Justin som verkade glömt av det kollade ner på sin hand med stora ögon.
-Helvete. Sa Justin och kollade sedan på mej. Våra ögon möttes och på något konstigt sätt började min mage pirra, precis som om vi var alldeles nykära. Han log mot mej och jag log tillbaka. Han gjorde en liten pussmun och jag kunde inte låta bli att skratta. Fan vad jag hade saknat honom. Han gjorde ett tecken med händerna att vi skulle prata lite senare. Jag nickade och lutade mej bakåt. Klockan var redan 4 på natten och jag hörde hur killarna i bak nästan hade somnat.
-Innan jag somnar så vill jag bara säga.. Jag är glad att du är här med oss igen, Noelle. Sa Chaz och log sött. Jag vände mej om mot honom och log.
-Detsamma Chazzie. Sov gott. Sa jag och fnissade.
-Chazzie? Hm .. I like that. Sa Chaz och slöt sedan ögonen.
Jag vände mej om igen och kollade ut mot vägen medans Justin körde. Det var alldeles tyst och vi kollade på varandra då och då. Jag kollade ner mot Justins hand igen som fortfarande inte slutat blöda.
-Din hand.. Vi måste göra något. Sa jag oroligt och Justin skrattade bara lite.
-Näe, det är okej. Sa han och jag skakade på huvudet.
-Du vet att det inte är okej. Stanna bilen så fixar jag det här. Sa jag bestämt och Justin kollade på mej. Han gjorde som jag sa och stannade bilen.
JUSTIN'S PERSPEKTIV
Jag kunde bara inte säga nej till Noelles söta ansikte och stannade bilen. Noelle började genast leta runt i bilen och jag satt bara alldeles stilla och kollade ner på min hand som faktiskt var riktigt skadad.
-YES! Sa Noelle glatt för sej själv när hon hittade en vattenflaska på golvet och papper som låg i ett fack.
-Så.. Gå ut ur bilen. Sa Noelle och jag öppnade bildörren och gick ut i den ljumma luften. Det var fortfarande alldeles mörkt ute och Noelle öppnade också sin bildörr och gick fram till mej.
-Så, sträck fram handen. Sa Noelle och jag gjorde det. Hon kollade chockat på min hand och grimaserade.
-Det här kommer säkert göra ont men bit ihop.
Hon tog tog i min hand och tog pappret i sin andra hand och jag kände hur hon började dra ut något från såret. Jag flämtade till och hade lust att skrika rakt ut men bet mej istället i läppen.
-Det är bara några glasbitar som jag ska få ut. Sa Noelle och efter några sekunder var smärtan över. Jag andades ut och kände sedan svalkade vatten rinna över min hand, och blodet skjöldes bort.. Noelle gick ner på knä och började sedan badda såret med pappret. Jag kunde inte låta bli att titta på hennes fina ansikte och le för mej själv. Hon var min igen. Jag fortsatte kolla på henne och min blick kunde inte låta bli att dras till hennes urringning på hennes linne.
Noelle märkte att jag tittade på henne och hon kollade upp.
-Och vad tittar du på? Sa hon och skrattade.
-Det tror jag du vet själv. Sa jag och log generat.
Hon blinkade med ena ögat och virade sedan pappret runt min hand.
-Klar!
-Tack så mycket. Sa jag och log. Hon log tillbaka och sedan gick vi tillbaka in till bilen. Jag startade och vi körde iväg igen......
---------------------------------
yayyy! :D
Hade gärna skrivit en längre del men orkar seriöst inte.
Förlåt för dålig uppdatering, igen! KOMMENTERA :D
Våra händer låg mot varandra och fast rutan var ivägen kunde jag nästan känna hans hud på något sätt.
-Noelle. Jag är här. Vi ska få ut dej härifrån. Sa Justin tyst mot rutan och jag visste inte vad jag skulle säga eller göra. Allt jag kunde göra var att kolla in i Justins ögon som nästan såg ut att lysa i mörkret.
-Få ut mej? Var det enda jag kunde få fram.
-Ja. Eller.. Vadå vill du inte det? Sa Justin oroligt.
-Jo.. ehm jo det är ju klart men.. Det går inte. Justin, du förstår inte. Jag ska vara här ett tag och sen ska jag .. flytta och..
-Jag vet, Noelle. Jag vet allt det dära men jag ska inte låta det hända. Jag ska inte låta dej försvinna nånstans, du ska stanna här med mej.
Jag såg hur Justin log ett sorgset leende och jag drog sakta bort mina händer från rutan. Vad skulle jag göra? Jag kunde knappt fatta att Justin var här och.. Hur skulle jag komma ut? Hur skulle dom få ut mej? Och vad kommer hända efteråt? Det går ju inte bara att smita sådär utan att dom får reda på det här på rehabet. Och jag kunde inte fatta att Justin hade förlåtit mej, att han ville ha mej igen, att han ville ha mej med honom.
-Hallå.. Noelle? Vad är det? Vill du inte göra det här eller vadå? Jag trodde, ehm ja.. Sa Justin sorgset och jag kunde se hur sårad han var. Han drog också bort sina händer från rutan och jag såg hur Chaz, Ryan och Chris plötsligt hade samlat sej bakom Justin och skulle precis säga något men Justin tystnade dom.
-Jo jag vill Justin. Men.. Det funkar inte. Dom kommer komma på oss och hur ska ni få ut mej härifrån? Jag är helt fast. Sa jag och hur Justin sken upp för några sekunder och såg ut att fundera.
-Försök öppna fönstret, men väldigt tyst så att ingen hör dej. Sa Justin och nickade mot fönstret. Jag gjorde som han sa och försökte öppna upp fönstret men det gick inte mer än bara några centimeter, sen tog det stopp. Det var ett sånt där skyddat fönster så att man inte kunde öppna det helt. Jag svärde för mej själv och såg Justin göra detsamma.
-Det funkar inte. Sa jag och försökte ända rycka i fönsterhandtaget. Det öppnade sej några ynka centimeter till och sedan gav jag upp helt.
-Fan! Sa Justin frustrerat. -Jag går ingenstans tills du är här ute med mej. Sa han sedan och gick närmre rutan och jag kunde se hans vackra ögon.
-Jag vet men.. Vad ska vi göra? Sa jag och lutade mej mot fönstret och hade lust att börja gråta. Att bara ett litet jäkla fönster ska skilja mej och Justin åt just nu!
Justin gick runt och runt och killarna tittade nervöst på honom.
-Jag måste hitta på något sätt att få ut dej. Vänta här. Sa Justin och försvann för någon minut. Jag kollade på killarna och dom log till mej. Jag log sorgset tillbaka och satte mej på fönsterkanten för att kolla ut efter Justin. Plötsligt kom han tillbaka med något i handen. Jag kollade chockat på honom och undrade vad han skulle göra.
-Noelle, flytta dej från fönstret nu, stå absolut inte nära. okej? Det här kan bli farligt. Sa Justin och jag gjorde som han sa. Mitt hjärta bankade snabbt medans jag backade bakåt från fönstret och ställde mej mot väggen.
-Oroa dej inte. Du är fri vilken sekund som helst. Sa Justin och sedan såg jag hur han tog sats och slog med en stor skottspade på fönstret. Det blev världens smäll och glasbitarna flög överallt. Jag skrek till och skyddade mitt ansikte för säkerhetskull. Glasbitarna hade äntligen fallit på golvet och jag hörde hur Justin svärde för sej själv. Jag flyttade bort mina händer från mitt ansikte och kollade mot fönstret.
Där stod Justin med killarna runt om sej och kollade på hans hand som blödde läskigt mycket. När han fick syn på mej igen gick han fram till fönstret och sträckte ut sin hand.
-Skynda dej innan några kommer! NU! Sa Justin stressat och jag sprang fram till fönstret och tog tag i hans hand. Sedan klättrade jag försiktigt ner från fönstret som låg typ en meter ovanför marken. Jag hoppade ner och tog sedan Justins hand i min igen. Vi hörde hur någon öppnade dörren till mitt rum och vi alla kollade förskräckt på varandra.
-Men.. VAD HAR HÄNT? Skrek en kvinna och gick fram till fönstret. Vi skyndade oss bort från fönstret och började springa mot Justins bil. Justin öppnade bildörren åt mej och jag hoppade in medans killarna hoppade in i bak. Justin satte sej snabbt vid ratten och gasade på, och körde sedan snabbt därifrån. Jag vände mej om och kollade på Justin som andades andfått och sedan ner mot hans blodiga hand. Blodet hade börjat rinna nerför hans arm och jag klarade inte se det. Jag rös till och vände mej om och kollade ut genom fönstret.
I bak kunde jag hör hur Chaz, Ryan och Chris snackade för sej själva.
-Wow, jag kan inte fatta att Justin gjorde det där.
-Inte jag heller. Hur går det med handen Justin? Frågade Ryan och Justin som verkade glömt av det kollade ner på sin hand med stora ögon.
-Helvete. Sa Justin och kollade sedan på mej. Våra ögon möttes och på något konstigt sätt började min mage pirra, precis som om vi var alldeles nykära. Han log mot mej och jag log tillbaka. Han gjorde en liten pussmun och jag kunde inte låta bli att skratta. Fan vad jag hade saknat honom. Han gjorde ett tecken med händerna att vi skulle prata lite senare. Jag nickade och lutade mej bakåt. Klockan var redan 4 på natten och jag hörde hur killarna i bak nästan hade somnat.
-Innan jag somnar så vill jag bara säga.. Jag är glad att du är här med oss igen, Noelle. Sa Chaz och log sött. Jag vände mej om mot honom och log.
-Detsamma Chazzie. Sov gott. Sa jag och fnissade.
-Chazzie? Hm .. I like that. Sa Chaz och slöt sedan ögonen.
Jag vände mej om igen och kollade ut mot vägen medans Justin körde. Det var alldeles tyst och vi kollade på varandra då och då. Jag kollade ner mot Justins hand igen som fortfarande inte slutat blöda.
-Din hand.. Vi måste göra något. Sa jag oroligt och Justin skrattade bara lite.
-Näe, det är okej. Sa han och jag skakade på huvudet.
-Du vet att det inte är okej. Stanna bilen så fixar jag det här. Sa jag bestämt och Justin kollade på mej. Han gjorde som jag sa och stannade bilen.
JUSTIN'S PERSPEKTIV
Jag kunde bara inte säga nej till Noelles söta ansikte och stannade bilen. Noelle började genast leta runt i bilen och jag satt bara alldeles stilla och kollade ner på min hand som faktiskt var riktigt skadad.
-YES! Sa Noelle glatt för sej själv när hon hittade en vattenflaska på golvet och papper som låg i ett fack.
-Så.. Gå ut ur bilen. Sa Noelle och jag öppnade bildörren och gick ut i den ljumma luften. Det var fortfarande alldeles mörkt ute och Noelle öppnade också sin bildörr och gick fram till mej.
-Så, sträck fram handen. Sa Noelle och jag gjorde det. Hon kollade chockat på min hand och grimaserade.
-Det här kommer säkert göra ont men bit ihop.
Hon tog tog i min hand och tog pappret i sin andra hand och jag kände hur hon började dra ut något från såret. Jag flämtade till och hade lust att skrika rakt ut men bet mej istället i läppen.
-Det är bara några glasbitar som jag ska få ut. Sa Noelle och efter några sekunder var smärtan över. Jag andades ut och kände sedan svalkade vatten rinna över min hand, och blodet skjöldes bort.. Noelle gick ner på knä och började sedan badda såret med pappret. Jag kunde inte låta bli att titta på hennes fina ansikte och le för mej själv. Hon var min igen. Jag fortsatte kolla på henne och min blick kunde inte låta bli att dras till hennes urringning på hennes linne.
Noelle märkte att jag tittade på henne och hon kollade upp.
-Och vad tittar du på? Sa hon och skrattade.
-Det tror jag du vet själv. Sa jag och log generat.
Hon blinkade med ena ögat och virade sedan pappret runt min hand.
-Klar!
-Tack så mycket. Sa jag och log. Hon log tillbaka och sedan gick vi tillbaka in till bilen. Jag startade och vi körde iväg igen......
---------------------------------
yayyy! :D
Hade gärna skrivit en längre del men orkar seriöst inte.
Förlåt för dålig uppdatering, igen! KOMMENTERA :D
LOVE OF MY LIFE - chapter 52
Nu saknar jag honom mer än någonsin. Jag kände hur jag började gråta ännu mer och borrade in ansiktet i kudden och slog i sängen. Snälla någon hjälp mej....
JUSTIN'S PERSPEKTIV
Jag tänkte hela tiden på när Noelles mamma berättade vart rehabet låg och försökte minnas minsta lilla sak hon sa. Som tur behövde jag inte oroa mej så mycket över att åka vilse eftersom jag faktiskt visste vägen, men då och då hände det att jag blev lite förvirrad. Ryan satt bredvid mej i fram och Chris och Chaz i bak. Klockan var redan 2 på natten men jag var inte sömnig alls eftersom jag hade sovit på resan hit. Fast Chaz och Chris låg och halvsov ibak medans jag och Ryan pratade lite smått.
Efter ett tag så blev Ryan också alldeles tyst och somnade. Jag suckade och började tänka, på Noelle. Jag kan knappt vänta att få se henne, om det nu kommer funka, alltså det jag ska göra. Jag hoppas det för jag måste få ut henne därifrån. Efter ett tag så kunde jag se det, jag kunde se rehabet. Jag log för mej själv och kände hur alldeles sprallig jag blev. Jag stannade tyst på parkeringen och väckte upp killarna. Det var alldeles kolsvart ute och det verkade det vara inne i rehabet också, bara några små lampor lyste så antagligen sov dom.
Jag och killarna gick ut ur bilen och började gå fram till rehabet.
-Så.. Nu går vi in då. Och om det inte funkar så vet jag fan inte vad jag gör. Men vi får hoppas på det bästa. Sa jag och sedan gick vi fram till dörren. Vi kollade förvirrat på den och sen fattade vi. Aha, den har kod. Vi tryckte på en massa knappar men det bara började tjuta.
-Men vafan, vi måste ju trycka på den där knappen så att vi kan få prata med någon. Sa jag och började garva. Dumma vi är.
Jag tryckte på knappen och det började ringa. Efter ett par signaler svarade en kvinna.
Jag berättade att jag var Noelles kille, först trodde hon mej inte men efter ett tag gav hon ifrån sej och släppte in oss. Kvinnan öppnade dörren åt oss och vi gick in.
-Så vad vill ni nu då? Egentligen får jag inte ens släppa in er och nej ni kommer inte få träffa Noelle. Det är besöksförbud här. Men om ni vill att jag ska hälsa henne något så..
-Ursäkta mej men jag måste faktiskt träffa henne. Du fattar inte hur viktigt det här är och jag är den enda som förstår henne. Jag kan hjälpa henne, och jag lovar er att det kommer bara bli värre för henne här. Jag känner henne så jag vet. Så snälla.. Kan ni åtminstone släppa ut henne härifrån eller låta mej träffa henne? Det är det enda jag begär.
-Jag kan inte hjälpa dej och om du verkligen bryr dej om henne så mycket så borde du låta henne vara här. Hon kommer få det bra här och efter ett tag kommer hon bli helt frisk och då kanske ni kommer träffas igen. Men just nu.. Kan vi inte låta dej träffa henne eller släppa ut henne.
Jag kände den där klumpen i halsen och min mage hade börjat värka. Jag kände hur jag började darra på rösten och hade lust att bara slå sönder nånting.
-Du fattar verkligen inte grejen eller hur? Du fattar inte att efter att hon har kommit ut härifrån så kommer jag aldrig få träffa henne igen. Hon kommer åka till en ny jävla familj i en annan stad och bo där. Så nej vi kommer inte träffas och jag behöver henne faktiskt mer än ni anar. Jag gör allt för att ni ska låta henne åka härifrån. Jag gör vad ni än ber mej om. Jag kan ge er pengar, jag kan..
-DET RÄCKER! Det funkar inte så och hon stannar här nu. Så nu är det slut diskuterat, ut härifrån! NU! Sa kvinnan argt och pekade mot dörren.
Jag, Ryan, Chris och Chaz stod fortfarande kvar och visade att vi inte tänkte gå.
-Jag går inte nånstans tills jag får träffa henne. Om jag så ska väcka hela det här rehabet.
-Det var droppen! Nu hämtar jag vakterna! Halvskrek kvinnan och bara några sekunder senare kom vakter fram från ingenstans och började gå emot oss.
-Vi tänker inte gå. Sa jag och killarna nickade.
Vakterna drog tag i oss och började släpa ut oss mot dörren. Vi försökte streta emot men dom var för starka.
-SLUTA KÄMPA EMOT ANNARS RINGER VI POLISEN! Sa den ena vakten som höll i mej.
-SLÄPP MEJ! Skrek jag och försökte ta mej ur vaktens grepp men det var ingen ide.
Vakterna var nu framme vid dörren och slängde ut oss på marken. Vi landade hårt och jag kved till.
-Kommer ni en gång till så ringer vi polisen!
Vakten stängde dörren och jag blev så jäkla arg så att jag slog handen i marken.
-HELVETE!!!! Skrek jag och ställde mej sedan upp.
-Uhm det funkade inte så bra och mitt ben gör ont. Och.. min mage kurrar så jag går nog tillbaka till bilen och käkar lite.. Sa Chaz tyst och började tyst som en mus gå tillbaka till bilen. Jag fattade att han hade blivit rädd så jag stannade upp honom.
-Chaz, jag förstår att du är rädd men du går inte nånstans. Vi måste göra det här tillsammans.
-Det är klart Justin. Jag sviker dej iallafall inte, och inte Noelle heller. Sa Ryan och la handen på min axel. Jag log tacksamt.
-Inte jag heller. Kom igen nu försöker vi hitta på något nytt sätt att fixa det här. Sa Chris och log. Chaz gav ifrån sej och nickade.
-Ok jag hjälper också till men.. De där vakterna var faktiskt läskiga.
Vi skrattade lite och sedan försökte vi hitta på något nytt att göra.
-Kom vi springer runt rehabet och kollar. Sa jag och killarna hängde efter mej. Precis som jag trodde fans det fönster.
-Kom igen kolla i alla fönstrerna och säg till om ni hittar Noelle! Skrek jag och började springa igen. Jag kollade igenom alla fönstrerna men kunde inte se så mycket eftersom det var alldeles svart i alla fönster. Svetten rann från min panna och stannade rätt som det var vid ett fönster och la ansiktet mot det och kollade in. Jag visste inte om jag inbillade mej men det såg ut som.. NOELLE!!!
NOELLE'S PERSPEKTIV
Jag satt upp i min säng med nattlampan tänd för jag var så rädd för det här rummet. Det var så ensamt, kallt och läskigt. Jag rullade täcket om mej och ryste till. Jag kollade ut genom fönstret och på natthimlen och tänkte på hur det skulle vara att få komma ut.. Just nu eller att få känna hans varma armar runt om mej som kan värma mej och berätta hur mycket hur han älskar mej. Men nu kommer det verkligen ALDRIG bli så igen, förut fanns det åtminstone en liiiiiten chans men nu aboslut ingen.
Jag ska liksom flytta efter jag är klar med det här jävla rehabet och han kommer glömma mej helt eftersom han redan har gått vidare. Men en sak har jag lovat mej själv och det är att efter jag är klar med det här rehabet och flyttar långt bort så ska jag också börja om, inte glömma honom men åtminstone försöka hitta någon annan, åtminstone ge det en chans hur ont det än kommer göra i början. Det är något som jag verkligen behöver göra och.. Jag gör det för min egen skull. Jag måste börja göra saker för min egen skull.. Men just nu så saknar jag honom mer än nånsin och vill inget annat än att bara få se honom innan jag åker.
Helt plötsligt märkte jag hur det stod någon utanför fönstret. Det var hur mörkt som helst ute så jag kunde inte se hur personen såg ut. Jag kollade chockat mot fönstret och personen började knacka på fönstret.
-NOELLE! NOELLE DET ÄR JAG! JUSTIN!
Jag kollade fortfarande alldeles chockat mot fönstret. Hörde jag verkligen rätt eller inbillade jag mej? Det lät precis som Justins röst men jag kunde fortfarande inte se hans ansikte så tydligt. Jag ställde mej snabbt upp och gick fram mot fönstret för att kolla att det var verkligen var honom.
-Noelle! Hörde jag honom säga igen och då såg jag hans ansikte. Det var Justin. Jag hade mina ögon alldeles vidöppna och jag kunde inte tro mina ögon. Hans stora, fina ögon tittade in i mina och jag visste inte riktigt vad jag skulle göra. Det kändes så overkligt.
-Justin! Sa jag och satte händerna mot den kalla rutan och såg hur han gjorde detsamma....
------------------------------------------------
OMB! NOW WHAT?
KOMMENTERA! :D
JUSTIN'S PERSPEKTIV
Jag tänkte hela tiden på när Noelles mamma berättade vart rehabet låg och försökte minnas minsta lilla sak hon sa. Som tur behövde jag inte oroa mej så mycket över att åka vilse eftersom jag faktiskt visste vägen, men då och då hände det att jag blev lite förvirrad. Ryan satt bredvid mej i fram och Chris och Chaz i bak. Klockan var redan 2 på natten men jag var inte sömnig alls eftersom jag hade sovit på resan hit. Fast Chaz och Chris låg och halvsov ibak medans jag och Ryan pratade lite smått.
Efter ett tag så blev Ryan också alldeles tyst och somnade. Jag suckade och började tänka, på Noelle. Jag kan knappt vänta att få se henne, om det nu kommer funka, alltså det jag ska göra. Jag hoppas det för jag måste få ut henne därifrån. Efter ett tag så kunde jag se det, jag kunde se rehabet. Jag log för mej själv och kände hur alldeles sprallig jag blev. Jag stannade tyst på parkeringen och väckte upp killarna. Det var alldeles kolsvart ute och det verkade det vara inne i rehabet också, bara några små lampor lyste så antagligen sov dom.
Jag och killarna gick ut ur bilen och började gå fram till rehabet.
-Så.. Nu går vi in då. Och om det inte funkar så vet jag fan inte vad jag gör. Men vi får hoppas på det bästa. Sa jag och sedan gick vi fram till dörren. Vi kollade förvirrat på den och sen fattade vi. Aha, den har kod. Vi tryckte på en massa knappar men det bara började tjuta.
-Men vafan, vi måste ju trycka på den där knappen så att vi kan få prata med någon. Sa jag och började garva. Dumma vi är.
Jag tryckte på knappen och det började ringa. Efter ett par signaler svarade en kvinna.
Jag berättade att jag var Noelles kille, först trodde hon mej inte men efter ett tag gav hon ifrån sej och släppte in oss. Kvinnan öppnade dörren åt oss och vi gick in.
-Så vad vill ni nu då? Egentligen får jag inte ens släppa in er och nej ni kommer inte få träffa Noelle. Det är besöksförbud här. Men om ni vill att jag ska hälsa henne något så..
-Ursäkta mej men jag måste faktiskt träffa henne. Du fattar inte hur viktigt det här är och jag är den enda som förstår henne. Jag kan hjälpa henne, och jag lovar er att det kommer bara bli värre för henne här. Jag känner henne så jag vet. Så snälla.. Kan ni åtminstone släppa ut henne härifrån eller låta mej träffa henne? Det är det enda jag begär.
-Jag kan inte hjälpa dej och om du verkligen bryr dej om henne så mycket så borde du låta henne vara här. Hon kommer få det bra här och efter ett tag kommer hon bli helt frisk och då kanske ni kommer träffas igen. Men just nu.. Kan vi inte låta dej träffa henne eller släppa ut henne.
Jag kände den där klumpen i halsen och min mage hade börjat värka. Jag kände hur jag började darra på rösten och hade lust att bara slå sönder nånting.
-Du fattar verkligen inte grejen eller hur? Du fattar inte att efter att hon har kommit ut härifrån så kommer jag aldrig få träffa henne igen. Hon kommer åka till en ny jävla familj i en annan stad och bo där. Så nej vi kommer inte träffas och jag behöver henne faktiskt mer än ni anar. Jag gör allt för att ni ska låta henne åka härifrån. Jag gör vad ni än ber mej om. Jag kan ge er pengar, jag kan..
-DET RÄCKER! Det funkar inte så och hon stannar här nu. Så nu är det slut diskuterat, ut härifrån! NU! Sa kvinnan argt och pekade mot dörren.
Jag, Ryan, Chris och Chaz stod fortfarande kvar och visade att vi inte tänkte gå.
-Jag går inte nånstans tills jag får träffa henne. Om jag så ska väcka hela det här rehabet.
-Det var droppen! Nu hämtar jag vakterna! Halvskrek kvinnan och bara några sekunder senare kom vakter fram från ingenstans och började gå emot oss.
-Vi tänker inte gå. Sa jag och killarna nickade.
Vakterna drog tag i oss och började släpa ut oss mot dörren. Vi försökte streta emot men dom var för starka.
-SLUTA KÄMPA EMOT ANNARS RINGER VI POLISEN! Sa den ena vakten som höll i mej.
-SLÄPP MEJ! Skrek jag och försökte ta mej ur vaktens grepp men det var ingen ide.
Vakterna var nu framme vid dörren och slängde ut oss på marken. Vi landade hårt och jag kved till.
-Kommer ni en gång till så ringer vi polisen!
Vakten stängde dörren och jag blev så jäkla arg så att jag slog handen i marken.
-HELVETE!!!! Skrek jag och ställde mej sedan upp.
-Uhm det funkade inte så bra och mitt ben gör ont. Och.. min mage kurrar så jag går nog tillbaka till bilen och käkar lite.. Sa Chaz tyst och började tyst som en mus gå tillbaka till bilen. Jag fattade att han hade blivit rädd så jag stannade upp honom.
-Chaz, jag förstår att du är rädd men du går inte nånstans. Vi måste göra det här tillsammans.
-Det är klart Justin. Jag sviker dej iallafall inte, och inte Noelle heller. Sa Ryan och la handen på min axel. Jag log tacksamt.
-Inte jag heller. Kom igen nu försöker vi hitta på något nytt sätt att fixa det här. Sa Chris och log. Chaz gav ifrån sej och nickade.
-Ok jag hjälper också till men.. De där vakterna var faktiskt läskiga.
Vi skrattade lite och sedan försökte vi hitta på något nytt att göra.
-Kom vi springer runt rehabet och kollar. Sa jag och killarna hängde efter mej. Precis som jag trodde fans det fönster.
-Kom igen kolla i alla fönstrerna och säg till om ni hittar Noelle! Skrek jag och började springa igen. Jag kollade igenom alla fönstrerna men kunde inte se så mycket eftersom det var alldeles svart i alla fönster. Svetten rann från min panna och stannade rätt som det var vid ett fönster och la ansiktet mot det och kollade in. Jag visste inte om jag inbillade mej men det såg ut som.. NOELLE!!!
NOELLE'S PERSPEKTIV
Jag satt upp i min säng med nattlampan tänd för jag var så rädd för det här rummet. Det var så ensamt, kallt och läskigt. Jag rullade täcket om mej och ryste till. Jag kollade ut genom fönstret och på natthimlen och tänkte på hur det skulle vara att få komma ut.. Just nu eller att få känna hans varma armar runt om mej som kan värma mej och berätta hur mycket hur han älskar mej. Men nu kommer det verkligen ALDRIG bli så igen, förut fanns det åtminstone en liiiiiten chans men nu aboslut ingen.
Jag ska liksom flytta efter jag är klar med det här jävla rehabet och han kommer glömma mej helt eftersom han redan har gått vidare. Men en sak har jag lovat mej själv och det är att efter jag är klar med det här rehabet och flyttar långt bort så ska jag också börja om, inte glömma honom men åtminstone försöka hitta någon annan, åtminstone ge det en chans hur ont det än kommer göra i början. Det är något som jag verkligen behöver göra och.. Jag gör det för min egen skull. Jag måste börja göra saker för min egen skull.. Men just nu så saknar jag honom mer än nånsin och vill inget annat än att bara få se honom innan jag åker.
Helt plötsligt märkte jag hur det stod någon utanför fönstret. Det var hur mörkt som helst ute så jag kunde inte se hur personen såg ut. Jag kollade chockat mot fönstret och personen började knacka på fönstret.
-NOELLE! NOELLE DET ÄR JAG! JUSTIN!
Jag kollade fortfarande alldeles chockat mot fönstret. Hörde jag verkligen rätt eller inbillade jag mej? Det lät precis som Justins röst men jag kunde fortfarande inte se hans ansikte så tydligt. Jag ställde mej snabbt upp och gick fram mot fönstret för att kolla att det var verkligen var honom.
-Noelle! Hörde jag honom säga igen och då såg jag hans ansikte. Det var Justin. Jag hade mina ögon alldeles vidöppna och jag kunde inte tro mina ögon. Hans stora, fina ögon tittade in i mina och jag visste inte riktigt vad jag skulle göra. Det kändes så overkligt.
-Justin! Sa jag och satte händerna mot den kalla rutan och såg hur han gjorde detsamma....
------------------------------------------------
OMB! NOW WHAT?
KOMMENTERA! :D
"svar på tal"
svar: Ursäkta mej men.. Vad menar du med det här? Att jag hittar på eller vadå? Isåfall så säger jag, tro vad du vill men vårat internet brukar lägga av då och då, och har gjort ganska ofta den senaste tiden. Och du behöver faktiskt inte vänta "hela tiden" eftersom updateringen har blivit bättre än förut! Men ja, förlåt för att ni har fått vänta! :)
svar: Först och främst tack! Blir jätte glad när ni skriver så här söta saker :) Men.. Det är ganska roligt att du samma person hade skrivit innan att man måste vänta i en vecka innan man får en liten del. Uhm.. Jag hade faktiskt skrivit i just DET inlägget som du kommenterade på att updateringen har blivit bättre och inte alls så som när ni fick vänta i en hel vecka eller mer. Läs gärna igenom vad jag skriver efter att delen är slut och kommentera sen ! :)
Sitter i skolan just nu, hehe. :P Men ah, del 52 är klar så den lägger jag upp när jag kommer hem. Kram!!
förlåt!
Jag vet att jag skulle ha lagt ut en del igår, men vårat internet här hemma la bara av helt plötsligt så ja.. Kunde inte skriva. Det var av hela dagen och kvällen och började funka idag igen. Men tyvärr så har jag ABSOLUT inte hunnit skriva idag. Har haft fullt upp och kom hem för inte så länge sen. Så.. Förlåt!!!! Men jag lovar att börja skriva på delen nu och så får ni den imorn direkt efter att jag slutat skolan. Så.. titta in imorn igen! :) PUSSSS
love him <3333
love him <3333
LOVE OF MY LIFE - chapter 51
Hon har ju lagt allt det där bakom sej.. Men tänk så har hon gjort det igen pågrund utav att jag lämnade henne? Jag rös av bara tanken att det här kan ha vart mitt fel....
JUSTIN'S PERSPEKTIV
Jag satte mej på en bänk och la mitt ansikte i mina händer och suckade. Vad fan ska jag göra nu? Nu känns verkligen allt meningslöst på riktigt, värre än det var förut när jag inte ens visste om det här. Det måste bli jag och Noelle igen, det bara måste det, jag klarar mej inte utan henne. Men hur..? Hur ska jag få henne tillbaka igen? Det kommer inte funka genom att vänta på henne i mer än ett jävla år. Visst hon betyder allt för mej men jag själv vet att det inte kommer bli vi igen om jag inte fixar det nu. Det är min ända chans och nu när jag väl har den så går det inte att fixa. Helvete...
Jag drog fingrarna genom håret och tänkte lite till och då helt plötsligt bestämde jag mej. Jag skulle fixa det här på något sätt, jag skulle fixa det nu! Det är inte över än och jag tänker inte sluta kämpa tills jag har henne i mina armar. Jag fick världens idé och ställde mej snabbt upp. Inte världens smartaste men vad gör man inte för den man älskar mest?
Jag började gå mot mitt hus med snabba steg. Det var fortfarande mörkt ute och jag började halvspringa och kände den ljumma luften flyga genom mitt hår. När jag äntligen var framme öppnade jag upp garaget och där stod min bil. Jag kollade efter bilnycklarna i min väska och tog sedan upp och låste upp. Jag satte mej i bilen och körde ut från garaget och började köra mot Ryans hus. Jag stannade utanför hans hus och tog sedan upp mobilen. Jag tror inte han sover än eftersom han typ är beroende av att lana med Chaz och Chris hela nätterna. Jag tog upp mobilen och ringde hans mobil. Han svarade.
-Hallå?
-Hej det är Justin.
-Jasså.. Och vafan vill du helt plötsligt nu då? Du har ju inte snackat med oss på jag vet inte hur länge.
-Jaa jag vet förlåt men asså..
-Jag bryr mej inte, det går inte bara att ringa sådär. Eller hur killar? *JAAA!*
Hörde jag och Chaz och Chris skrika i bakgrunden. Jag suckade och kände mej faktiskt dum över att jag inte hört av mej till dom.
-Snälla jag vet att jag har vart en idiot och inte hört av mej.. Men det har vart lite mycket just nu och jag behöver verkligen hjälp med en sak och ni är dom enda jag har och kan lita på här. Kom igen killar, vi är ju bästa vänner.
Jag väntade nervöst på att Ryan skulle säga något men istället hörde jag hur Chaz satt och tjafsade i bakgrunden.
-Jag bryr mej inte om vad han vill ha hjälp med. Säg åt honom att gå och sjunga baby med en fucking blöja på sej! Passar honom jäkligt bra enligt mej.
Först blev jag lite småsur men sen skrattade jag bara åt det. Jag har verkligen saknat Chaz haha!
-Men okej. Skit i det då.. Men det handlar faktiskt om Noelle. Det har hänt en sak. Sa jag när ingen svarade i luren.
-Noelle? Hörde jag alla tre i luren säga chockat.
-Om det gäller Noelle så hjälper jag gärna till, jag skiter i dej men vafan Noelle hjälper jag genom vårt och tort. Sa Chaz sedan.
-Ah, säg vad som har hänt med Noelle. NU! Sa Ryan sedan.
Jag berättade allt och dom blev alldeles tysta och sedan hörde jag Chaz tjuta hysteriskt.
-Men omg! Vi måste göra nåt åt saken! Dom kommer ju förfan döda henne där borta. Du.. Jag vet allt om sånt där rehab! Dom kommer ge henne mediciner så hon somnar hela tiden och bli helt konstig och hon kommer aldrig få duscha.. Och hon kommer få jätte äcklig mat, fattar ni äcklig MAT? Och sen så kommer det sluta med att hon blir en knarkare och omg .. Sen så...
-CHAZ TA DET LUGNT!!!! Skrek både jag och Ryan och Chris i luren. Chaz blev alldeles tyst och jag kunde inte låta bli att skratta småtyst för mej själv igen. Han är ju verkligen helt dum i huvudet haha.
-Ok men vi är på. Vi hjälper till. Sa Ryan sedan.
-Bra! Ni är bäst.
Jag berättade vad vi skulle göra och vart rehabet låg. 10 minuter senare så sprang Chaz, Ryan och Chris ut och satte sej i min bil. Jag vände mej om och kollade äcklat på Chaz som höll i en kycklingklubba och en glass i ena handen.
-VAD? Sa Chaz surt med mat i munnen.
-Uhm inget. Söla inte ner sätet bara.
-Ingen fara. I got this. Sa Chaz och självklart skulle han tappa glassen på sätet.
-Ooops.. Sa Chaz och tog upp glassen och åt den.
Jag grimaserade och vände mej sedan om och började köra. Jag märkte att killarna fortfarande var lite sura på mej men efter ett tag blev vi som bästa vänner igen. Och snart, snart så skulle allt vara fixat igen. Eller Jag hoppas iallafall det. Never say never, right?
NOELLE'S PERSPEKTIV
Jag låg i den obekväma sängen i det nya rummet jag hade fått. Det var alldeles mörkt och jag kunde inte låta bli att gråta. Det var verkligen läskigt här. Så tyst, så ensamt och konstigt folk. Jag längtar bara tills jag får komma ut härifrån, 4 hela månader kommer det ta. Jag vet inte hur jag ska klara det här. Jag är helt livrädd faktiskt och det ända jag vill är att få vara i någons trygga armar. I Justins armar. Nu saknar jag honom mer än någonsin. Jag kände hur jag började gråta ännu mer och borrade in ansiktet i kudden och slog i sängen. Snälla någon hjälp mej....
----------------------------
Hm.. Hur kommer detta gå?
BLIR MER IMORN! KOMMENTERA! :D
Jag satte mej på en bänk och la mitt ansikte i mina händer och suckade. Vad fan ska jag göra nu? Nu känns verkligen allt meningslöst på riktigt, värre än det var förut när jag inte ens visste om det här. Det måste bli jag och Noelle igen, det bara måste det, jag klarar mej inte utan henne. Men hur..? Hur ska jag få henne tillbaka igen? Det kommer inte funka genom att vänta på henne i mer än ett jävla år. Visst hon betyder allt för mej men jag själv vet att det inte kommer bli vi igen om jag inte fixar det nu. Det är min ända chans och nu när jag väl har den så går det inte att fixa. Helvete...
Jag drog fingrarna genom håret och tänkte lite till och då helt plötsligt bestämde jag mej. Jag skulle fixa det här på något sätt, jag skulle fixa det nu! Det är inte över än och jag tänker inte sluta kämpa tills jag har henne i mina armar. Jag fick världens idé och ställde mej snabbt upp. Inte världens smartaste men vad gör man inte för den man älskar mest?
Jag började gå mot mitt hus med snabba steg. Det var fortfarande mörkt ute och jag började halvspringa och kände den ljumma luften flyga genom mitt hår. När jag äntligen var framme öppnade jag upp garaget och där stod min bil. Jag kollade efter bilnycklarna i min väska och tog sedan upp och låste upp. Jag satte mej i bilen och körde ut från garaget och började köra mot Ryans hus. Jag stannade utanför hans hus och tog sedan upp mobilen. Jag tror inte han sover än eftersom han typ är beroende av att lana med Chaz och Chris hela nätterna. Jag tog upp mobilen och ringde hans mobil. Han svarade.
-Hallå?
-Hej det är Justin.
-Jasså.. Och vafan vill du helt plötsligt nu då? Du har ju inte snackat med oss på jag vet inte hur länge.
-Jaa jag vet förlåt men asså..
-Jag bryr mej inte, det går inte bara att ringa sådär. Eller hur killar? *JAAA!*
Hörde jag och Chaz och Chris skrika i bakgrunden. Jag suckade och kände mej faktiskt dum över att jag inte hört av mej till dom.
-Snälla jag vet att jag har vart en idiot och inte hört av mej.. Men det har vart lite mycket just nu och jag behöver verkligen hjälp med en sak och ni är dom enda jag har och kan lita på här. Kom igen killar, vi är ju bästa vänner.
Jag väntade nervöst på att Ryan skulle säga något men istället hörde jag hur Chaz satt och tjafsade i bakgrunden.
-Jag bryr mej inte om vad han vill ha hjälp med. Säg åt honom att gå och sjunga baby med en fucking blöja på sej! Passar honom jäkligt bra enligt mej.
Först blev jag lite småsur men sen skrattade jag bara åt det. Jag har verkligen saknat Chaz haha!
-Men okej. Skit i det då.. Men det handlar faktiskt om Noelle. Det har hänt en sak. Sa jag när ingen svarade i luren.
-Noelle? Hörde jag alla tre i luren säga chockat.
-Om det gäller Noelle så hjälper jag gärna till, jag skiter i dej men vafan Noelle hjälper jag genom vårt och tort. Sa Chaz sedan.
-Ah, säg vad som har hänt med Noelle. NU! Sa Ryan sedan.
Jag berättade allt och dom blev alldeles tysta och sedan hörde jag Chaz tjuta hysteriskt.
-Men omg! Vi måste göra nåt åt saken! Dom kommer ju förfan döda henne där borta. Du.. Jag vet allt om sånt där rehab! Dom kommer ge henne mediciner så hon somnar hela tiden och bli helt konstig och hon kommer aldrig få duscha.. Och hon kommer få jätte äcklig mat, fattar ni äcklig MAT? Och sen så kommer det sluta med att hon blir en knarkare och omg .. Sen så...
-CHAZ TA DET LUGNT!!!! Skrek både jag och Ryan och Chris i luren. Chaz blev alldeles tyst och jag kunde inte låta bli att skratta småtyst för mej själv igen. Han är ju verkligen helt dum i huvudet haha.
-Ok men vi är på. Vi hjälper till. Sa Ryan sedan.
-Bra! Ni är bäst.
Jag berättade vad vi skulle göra och vart rehabet låg. 10 minuter senare så sprang Chaz, Ryan och Chris ut och satte sej i min bil. Jag vände mej om och kollade äcklat på Chaz som höll i en kycklingklubba och en glass i ena handen.
-VAD? Sa Chaz surt med mat i munnen.
-Uhm inget. Söla inte ner sätet bara.
-Ingen fara. I got this. Sa Chaz och självklart skulle han tappa glassen på sätet.
-Ooops.. Sa Chaz och tog upp glassen och åt den.
Jag grimaserade och vände mej sedan om och började köra. Jag märkte att killarna fortfarande var lite sura på mej men efter ett tag blev vi som bästa vänner igen. Och snart, snart så skulle allt vara fixat igen. Eller Jag hoppas iallafall det. Never say never, right?
NOELLE'S PERSPEKTIV
Jag låg i den obekväma sängen i det nya rummet jag hade fått. Det var alldeles mörkt och jag kunde inte låta bli att gråta. Det var verkligen läskigt här. Så tyst, så ensamt och konstigt folk. Jag längtar bara tills jag får komma ut härifrån, 4 hela månader kommer det ta. Jag vet inte hur jag ska klara det här. Jag är helt livrädd faktiskt och det ända jag vill är att få vara i någons trygga armar. I Justins armar. Nu saknar jag honom mer än någonsin. Jag kände hur jag började gråta ännu mer och borrade in ansiktet i kudden och slog i sängen. Snälla någon hjälp mej....
----------------------------
Hm.. Hur kommer detta gå?
BLIR MER IMORN! KOMMENTERA! :D
:)
aw <3
Förlåt för den dåliga uppdateringen men ni måste erkänna att den har blivit bättre än förut då jag inte updaterade på en hel vecka eller mer. Jag ska försöka skriva varje dag, och ja det blir kanske bara ett inlägg om dagen. Men om jag har tid, orkar och vill så kan jag skriva kanske 2 inlägg. Vem vet, kanske blir mer? Haha näe. Jag vet inte riktigt. Blir ju så mycket nu när skolan är igång och så.. Och det är ju hur fint väder som helst ute. Jag vet inte vad ni gillar att göra då men jag håller mej mest ute med kompisar när det är varmt. Så jag hoppas ni förstår! :) Nu ska jag sova så det blir uppdatering imorn istället. Godnatt allihopa och tack för att ni stannar kvar fast det är dålig updatering. Ni är jätte söta <3
