LOVE OF MY LIFE - chapter 52
JUSTIN'S PERSPEKTIV
Jag tänkte hela tiden på när Noelles mamma berättade vart rehabet låg och försökte minnas minsta lilla sak hon sa. Som tur behövde jag inte oroa mej så mycket över att åka vilse eftersom jag faktiskt visste vägen, men då och då hände det att jag blev lite förvirrad. Ryan satt bredvid mej i fram och Chris och Chaz i bak. Klockan var redan 2 på natten men jag var inte sömnig alls eftersom jag hade sovit på resan hit. Fast Chaz och Chris låg och halvsov ibak medans jag och Ryan pratade lite smått.
Efter ett tag så blev Ryan också alldeles tyst och somnade. Jag suckade och började tänka, på Noelle. Jag kan knappt vänta att få se henne, om det nu kommer funka, alltså det jag ska göra. Jag hoppas det för jag måste få ut henne därifrån. Efter ett tag så kunde jag se det, jag kunde se rehabet. Jag log för mej själv och kände hur alldeles sprallig jag blev. Jag stannade tyst på parkeringen och väckte upp killarna. Det var alldeles kolsvart ute och det verkade det vara inne i rehabet också, bara några små lampor lyste så antagligen sov dom.
Jag och killarna gick ut ur bilen och började gå fram till rehabet.
-Så.. Nu går vi in då. Och om det inte funkar så vet jag fan inte vad jag gör. Men vi får hoppas på det bästa. Sa jag och sedan gick vi fram till dörren. Vi kollade förvirrat på den och sen fattade vi. Aha, den har kod. Vi tryckte på en massa knappar men det bara började tjuta.
-Men vafan, vi måste ju trycka på den där knappen så att vi kan få prata med någon. Sa jag och började garva. Dumma vi är.
Jag tryckte på knappen och det började ringa. Efter ett par signaler svarade en kvinna.
Jag berättade att jag var Noelles kille, först trodde hon mej inte men efter ett tag gav hon ifrån sej och släppte in oss. Kvinnan öppnade dörren åt oss och vi gick in.
-Så vad vill ni nu då? Egentligen får jag inte ens släppa in er och nej ni kommer inte få träffa Noelle. Det är besöksförbud här. Men om ni vill att jag ska hälsa henne något så..
-Ursäkta mej men jag måste faktiskt träffa henne. Du fattar inte hur viktigt det här är och jag är den enda som förstår henne. Jag kan hjälpa henne, och jag lovar er att det kommer bara bli värre för henne här. Jag känner henne så jag vet. Så snälla.. Kan ni åtminstone släppa ut henne härifrån eller låta mej träffa henne? Det är det enda jag begär.
-Jag kan inte hjälpa dej och om du verkligen bryr dej om henne så mycket så borde du låta henne vara här. Hon kommer få det bra här och efter ett tag kommer hon bli helt frisk och då kanske ni kommer träffas igen. Men just nu.. Kan vi inte låta dej träffa henne eller släppa ut henne.
Jag kände den där klumpen i halsen och min mage hade börjat värka. Jag kände hur jag började darra på rösten och hade lust att bara slå sönder nånting.
-Du fattar verkligen inte grejen eller hur? Du fattar inte att efter att hon har kommit ut härifrån så kommer jag aldrig få träffa henne igen. Hon kommer åka till en ny jävla familj i en annan stad och bo där. Så nej vi kommer inte träffas och jag behöver henne faktiskt mer än ni anar. Jag gör allt för att ni ska låta henne åka härifrån. Jag gör vad ni än ber mej om. Jag kan ge er pengar, jag kan..
-DET RÄCKER! Det funkar inte så och hon stannar här nu. Så nu är det slut diskuterat, ut härifrån! NU! Sa kvinnan argt och pekade mot dörren.
Jag, Ryan, Chris och Chaz stod fortfarande kvar och visade att vi inte tänkte gå.
-Jag går inte nånstans tills jag får träffa henne. Om jag så ska väcka hela det här rehabet.
-Det var droppen! Nu hämtar jag vakterna! Halvskrek kvinnan och bara några sekunder senare kom vakter fram från ingenstans och började gå emot oss.
-Vi tänker inte gå. Sa jag och killarna nickade.
Vakterna drog tag i oss och började släpa ut oss mot dörren. Vi försökte streta emot men dom var för starka.
-SLUTA KÄMPA EMOT ANNARS RINGER VI POLISEN! Sa den ena vakten som höll i mej.
-SLÄPP MEJ! Skrek jag och försökte ta mej ur vaktens grepp men det var ingen ide.
Vakterna var nu framme vid dörren och slängde ut oss på marken. Vi landade hårt och jag kved till.
-Kommer ni en gång till så ringer vi polisen!
Vakten stängde dörren och jag blev så jäkla arg så att jag slog handen i marken.
-HELVETE!!!! Skrek jag och ställde mej sedan upp.
-Uhm det funkade inte så bra och mitt ben gör ont. Och.. min mage kurrar så jag går nog tillbaka till bilen och käkar lite.. Sa Chaz tyst och började tyst som en mus gå tillbaka till bilen. Jag fattade att han hade blivit rädd så jag stannade upp honom.
-Chaz, jag förstår att du är rädd men du går inte nånstans. Vi måste göra det här tillsammans.
-Det är klart Justin. Jag sviker dej iallafall inte, och inte Noelle heller. Sa Ryan och la handen på min axel. Jag log tacksamt.
-Inte jag heller. Kom igen nu försöker vi hitta på något nytt sätt att fixa det här. Sa Chris och log. Chaz gav ifrån sej och nickade.
-Ok jag hjälper också till men.. De där vakterna var faktiskt läskiga.
Vi skrattade lite och sedan försökte vi hitta på något nytt att göra.
-Kom vi springer runt rehabet och kollar. Sa jag och killarna hängde efter mej. Precis som jag trodde fans det fönster.
-Kom igen kolla i alla fönstrerna och säg till om ni hittar Noelle! Skrek jag och började springa igen. Jag kollade igenom alla fönstrerna men kunde inte se så mycket eftersom det var alldeles svart i alla fönster. Svetten rann från min panna och stannade rätt som det var vid ett fönster och la ansiktet mot det och kollade in. Jag visste inte om jag inbillade mej men det såg ut som.. NOELLE!!!
NOELLE'S PERSPEKTIV
Jag satt upp i min säng med nattlampan tänd för jag var så rädd för det här rummet. Det var så ensamt, kallt och läskigt. Jag rullade täcket om mej och ryste till. Jag kollade ut genom fönstret och på natthimlen och tänkte på hur det skulle vara att få komma ut.. Just nu eller att få känna hans varma armar runt om mej som kan värma mej och berätta hur mycket hur han älskar mej. Men nu kommer det verkligen ALDRIG bli så igen, förut fanns det åtminstone en liiiiiten chans men nu aboslut ingen.
Jag ska liksom flytta efter jag är klar med det här jävla rehabet och han kommer glömma mej helt eftersom han redan har gått vidare. Men en sak har jag lovat mej själv och det är att efter jag är klar med det här rehabet och flyttar långt bort så ska jag också börja om, inte glömma honom men åtminstone försöka hitta någon annan, åtminstone ge det en chans hur ont det än kommer göra i början. Det är något som jag verkligen behöver göra och.. Jag gör det för min egen skull. Jag måste börja göra saker för min egen skull.. Men just nu så saknar jag honom mer än nånsin och vill inget annat än att bara få se honom innan jag åker.
Helt plötsligt märkte jag hur det stod någon utanför fönstret. Det var hur mörkt som helst ute så jag kunde inte se hur personen såg ut. Jag kollade chockat mot fönstret och personen började knacka på fönstret.
-NOELLE! NOELLE DET ÄR JAG! JUSTIN!
Jag kollade fortfarande alldeles chockat mot fönstret. Hörde jag verkligen rätt eller inbillade jag mej? Det lät precis som Justins röst men jag kunde fortfarande inte se hans ansikte så tydligt. Jag ställde mej snabbt upp och gick fram mot fönstret för att kolla att det var verkligen var honom.
-Noelle! Hörde jag honom säga igen och då såg jag hans ansikte. Det var Justin. Jag hade mina ögon alldeles vidöppna och jag kunde inte tro mina ögon. Hans stora, fina ögon tittade in i mina och jag visste inte riktigt vad jag skulle göra. Det kändes så overkligt.
-Justin! Sa jag och satte händerna mot den kalla rutan och såg hur han gjorde detsamma....
------------------------------------------------
OMB! NOW WHAT?
KOMMENTERA! :D
aweeeeeeesome <3
ÅH HERREGUD! jag sitter och stor tjuter!!!! :'( fyyyy vad sorgligt och riktigt läskigt ställe noelle är på! hon mååååste komma ut, snäääälla!!!!! :'(
älskar din novell, den har ALLT! och jag bryr mig inte om att uppdateringen inte har varit den bästa, för den här novellen är världs bäst! älskar den, det är en drog för mig! du äääger! :D
AaWww asbra
OH..MY GOD! omg omg omg så himla grymt braaa! har älskat din novell (den andra också) sen day one, eller aa nästan heh :P meeer snälla! <3
Jättebra!! Älskar din novell!! //Kajsa :D
herreguuuud! det är så spännande, man vill inte sluta läsa! :D
meer :) Skiit bra
Jaaa :) Mera!
Grymt bra! Meeer <3
heerregud !! :) va gulligt !!!
Hej,Vi ska försöka få '' #swedishbieberparade '' Som en trend på twitter skulle du kuna skiriva det på din blogg att alla ska skriva det på Twiter så det blir en trend så Justin kan se att vi har gjort en parad för han så att vi får han till sverige!
Så skriv gärna på twitter och på din blogg att dom alla ska skriva det.Och skriv det bara en gång per tweet annars så räknars det som spam, Ifall ni skriver det så Tack!
Hej,Vi ska försöka få '' #swedishbieberparade '' Som en trend på twitter skulle du kuna skiriva det på din blogg att alla ska skriva det på Twiter så det blir en trend så Justin kan se att vi har gjort en parad för han så att vi får han till sverige!
Så skriv gärna på twitter och på din blogg att dom alla ska skriva det.Och skriv det bara en gång per tweet annars så räknars det som spam, Ifall ni skriver det så Tack!
Superbra! Älskar din novell! Kolla gärna in på min Justin Bieber novell! :)
Ååh hoppas hon får komma ut någon gång ! men aaaaw, slutet var så gulligt !! ♥ MEEEER! :D
Den e fett bra, jätteduktig är du/ni :D
LÄS GÄRNA VÅRAN BLOGG :D
http://jjustinbbieberstories.blogg.se/
när kommer nästa?
Mer :]
OMB! MER! SÅ JÄÄÄÄÄÄÄVLAA BRA!
jätte bra men kan du inte ändra texten..det är lite jobbigt att läsa :/
Vill bara säga att du är skit bra på att skriva! läste båda dina stories, alla kapitel, på endast två dagar! Din blogg fördriver min tid, speciellt när blogg.se är helt fuckt up, hahah ;) Kolla gärna in min blogg :)
SKIT BRA MEEEER
Megafin sida! Hur ofta brukar du uppdatera den?
